Låna pengar så här

Så här fungerar det att låna pengar

Ett lån, även kallat kredit, är ett avtal som involverar två parter där den ena parten vill låna pengar. Den ena parten tar emot en summa pengar från den andra. Den formella benämningen för låntagaren är gäldenär och för långivaren borgenär. Summan som låntagaren tar emot ska återbetalas under en viss tidsperiod och står på så sätt i skuld till långivaren. Man brukar säga att långivaren då får en fordran.

Oftast vill långivaren ha en ersättning för lånet och denna ersättning kallas ränta. Det finns olika sorters lån, exempelvis privatlån, snabblån, SMS-lån, studielån, billån och bostadslån. Flera sorters parter kan vara involverade i ett låneavtal, så som stater, banker, företag, privatpersoner, kommuner, kreditinstitut, diverse institutioner med flera.

Långivare och låntagare

Det vanligaste scenariot inom penninglån är att en bank eller ett kreditinstitut lånar ut pengar till företag eller privatpersoner. Motiven och anledningarna bakom lånen kan vara olika, till exempel ett företags investering i inventarier eller en privatpersons köp av en ny bil.

Det finns begränsningar till vem banker och kreditinstitut kan bevilja lån. De analyserar först återbetalningsförmågan, bland annat via kreditupplysningar, hos den sökande och om inte specifika kriterier uppfylls beviljas heller ej lånet till den sökande. Denna process är en skyldighet för långivare som är banker, enligt konsumentkreditlagen. Banker kan också låna av andra banker. Riksbanken lånar exempelvis ut pengar till andra banker.

Ränta

Oftast vill långivaren ha ersättning för lånet från låntagaren. Denna ersättning kallas ränta och storleken på denna, räntesatsen, uttrycks oftast i procent av det belopp som är lånat. En ränta är alltså inte ett specifikt pris, utan en procentsats. Detta betyder att långivaren måste betala tillbaka mer än den lånade summan, i det fall långivaren vill ha ränta på lånet.

Det finns olika former av räntor. Fast ränta är en ränteform där räntesatsen är fixerad under en given tidsperiod, som kan variera. När räntesatsen är rörlig kallas den för rörlig ränta och denna fluktuerar efter marknadsräntan eller indexen LIBOR och STIBOR. Vid köp av hus används ofta bolån och detta brukar man antingen binda med fast eller rörlig ränta. Valet av fast eller rörlig ränta på ett bolån kan påverka en enskild individs privatekonomi, i och med att den underliggande tillgångens värde, det vill säga husets värde, är högt.

Ett annat begrepp som är viktigt när det gäller räntor är den effektiva räntan. Den effektiva räntan är den ränta som sammanfattar de olika avgifter som tillkommer i ett lån. Exempel på avgifter som förekommer är uppläggningsavgifter av lån. Därför är den effektiva räntan ett bra riktmärke att använda sig av när man jämför lån av olika slag med varandra.

Återbetalning av lån

Lån återbetalas vanligtvis successivt under den tid lånet löper. En annan benämning på dessa avbetalningar kallas amorteringar. Amorteringarna ser olika ut beroende på vilken form lånet är. Två vanliga former är annuitetslån och rak amortering.

Ett annuitetslån är när ränta och amortering återbetalas i ett fast belopp tillsammans under en specifik periodicitet, exempelvis en exakt likadan avgift varje månad. På så sätt minskar räntedelen av lånet varje år, medan delen som representerar amorteringen ökar. Studielånet är ett exempel på annuitetslån.

En rak amortering är när delen för amortering är lika stor vid varje återbetalningstillfälle. På så sätt minskar den totala utgiften efter hand, då räntedelen minskar. Det finns för- och nackdelar med rak amortering och annuitet. En fördel med annuitetslån är att betalningsflödet är jämnare än vid rak amortering, vilket främjar trygghet. En nackdel med denna annuitet är att det blir större total räntekostnad som man måste betala till banken. Andra former som inte är lika vanliga är serieplan, trappstegsplan och amorteringsfria lån. Den sistnämnda formen förekommer då lån har en kort löptid och följaktligen återbetalas hela summan på en gång.

Om låntagaren inte kan betala tillbaka

Om låntagaren, av någon anledning, inte kan betala tillbaka lånet får denne först en betalningspåminnelse från långivaren, som även har rätt att inkludera en förseningsavgift. Sedan, om låntagaren fortfarande inte betalar, blir troligtvis ett inkassobolag involverat. De här företagen kräver att pengarna ska återbetalas inom kort, oftast inom om en vecka. Dessutom är avgiften högre än vid den första betalningspåminnelsen. Ibland kopplas inte inkassoföretag in i bilden, utan ärendet det går direkt till Kronofogden, som kontaktar låntagaren och ska driva in skulden. Här är avgiften för påminnelsen ännu högre och dröjsmålsränta förekommer. Skulden växer med andra ord snabbt. Det påföljande steget är utmätning, som också görs av Kronofogden. Detta är ett moment som myndigheten använder sig av för att driva in ytterligare pengar från den skuldsatta individen. Prioriteringen ligger på pengar från banken, värdepapper och inkomster samt lös så väl som fast egendom.

En betalningsanmärkning är också en konsekvens av utebliven återbetalning. Detta är ett resultat av att ett kreditupplysningsföretag noterar att denne individ är en opålitlig återbetalare. Kreditupplysningar används bland annat av banker när de ska bevilja lån och även av många hyresvärdar. I Sverige är Upplysningscentralen, UC, det ledande och största kreditupplysningsföretaget.